20230213
Högsta förvaltningsdomstolen ger IMY rätt. 1
Uppsala kommun ansökte om kameraövervakning för två offentliga platser för att förebygga kriminalitet och öka allmänhetens trygghet enligt kamerabevakningslagen. 2
IMY gav tillstånd mellan 20.00 och 06.00. Uppsala kommun överklagade och kammarrätten gav Uppsala kommun delvis rätt genom att godkänna från kl 15.00 till 06.00.
Både IMY och Uppsala kommun överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen och nu har domen kommit att överklagan avslås.
Man går på Integritetsmyndighetens inrådan och godkänner endast tillstånd till kameraövervakning mellan 20.00 och 06.00.
”Vid tillståndsprövningen ska en avvägning mellan behovet av kamerabevakning och rätten till skydd för den personliga integriteten göras.”
Jag kan inte låta bli att fundera hur man resonerar. Det finns flera kameraövervakningar idag tex för trafik, trängselskatt, kollektivtrafik, arbetsplatser osv. I kollektivtrafiken används de för just personsäkerhet, vad är då skillnaden att ha kameraövervakning på ett torg och i kollektivtrafiken? Varför skulle inte man inte kunna godkänna övervakning på ett torg där underlaget påvisar risker för personsäkerhet och pågående brott. Om det inte skulle vara ett giltigt underlag för kameraövervakning, innebär det att man anser att kollektivtrafiken är ett oerhört riskfyllt transportmedel, då det är lämpligt att konstant kameraövervaka sina resenärer?
I domen står följande: ”Enligt 8 § första stycket ska tillstånd till kamerabevakning ges om intresset av sådan bevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.”
”Av 8 § andra stycket 1 och 2 framgår att det vid bedömningen av intresset av kamerabevakning särskilt ska beaktas om bevakningen behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott på en brottsutsatt plats eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet eller begränsa verkningarna av sådana störningar. Av tredje stycket framgår att det vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli bevakad särskilt ska beaktas hur bevakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas och vilket område som ska bevakas.”
Varför beviljas kameraövervakning i kollektivtrafik men inte på ett brottsdrabbat torg?
I domen står följande:
”22. Högsta förvaltningsdomstolen kan konstatera att ett stort antal uppgifter om personer som inte är relevanta för ändamålet med bevakningen kommer att behandlas vid kamerabevakning av stora allmänna platser ”
Då måste kameraövervakningen i kollektivtrafiken ifrågasättas.
Riksdagen antog ett förslag där just kameraövervakning skulle förenkla brottbekämpning. 3
Kravet på tillstånd för kameraövervakning ska tas bort på vissa platser. Syftet är att det ska bli enklare att använda kameraövervakning som ett verktyg för bland annat brottsbekämpning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
”De platser där tillstånd inte ska behövas är:
– i kollektivtrafiken, på flygplatser och vid bevakning av vissa spårområden, om syftet med kameraövervakningen är att bekämpa brott, förhindra olyckor eller upprätthålla ordningen.”
Jag tolkar denna dom som ett beslut som går emot Riksdagens intention gällande kameralagen.
Utökad kameraövervakning i Göteborg har varit diskussioner under perioder där områden har fått en försämrad trygghet.
Fotnot